än finns det hopp!
Nu är det bekräftat, det finns stiliga killar här i Falun som jag inte tidigare lagt märke till! De har visat sig under helgen och nu idag, på gymmet!
Jag kan börja med att berätta om helgen. Gaaalen helg. Under fredagen stötte jag på en karl som jag sen bytte nummer med, denne någon verkar dock lite väääl kärlekskrank, så jag har bestämt mig för att typ .. hålla mig borta.
På lördagen fanns det faktiskt ganska många okejmärkta på kåren. Bland annat en italiensk tysk som kan ha varit en av de snyggaste killarna jag har sett. Daaamn. Även en till, som jag inte vågade peta på, men oj oj oj. Hursomhelst så hånglades det en hel del med tysken som vi kan kalla honom, men sen lämnade jag honom av nån anledning, för att leta upp mina kamrater. Vid utgången stöter jag på min gamla toyboy, som jag bestämt mig för att inte leka mer med .. Jag och en av mina damer följer då med mot regementet. Med oss går en lustig figur som råkar gå samma kurs som mig. Han frågar min vän vad han ska göra för att få mig, hon svarar att han ska prata om rn´b. Fanskapet gör det. Jag undrar vad som är hans problem och vill helst fly, men skorna och väglaget hindrar mig. Skriver då ett sms till min kära vän som går några meter bakom . "rädda mig!"
Jag fick ingen hjälp, men när vi kom fram till regementet såg höll jag mig lååångt borta från honom.
Det hela slutade med att jag sov hos min fd. toyboy. Oh crap. Men det var härligt, och nu kommer det säkert hända igen bara för det. Dock har jag bestämt mig för att bli kär i tysken, så otroligt vacker!!
Men hursomhelst mina damer, än finns det hopp! (annars har vi ju alltid borlänge ...)
